Hej!
Få ursäkta det förra inlägget. Det blev så rörigt när jag bloggade från mobilen.
Det har inte hänt så mycket sen jag skrev igår..

Får fortfarande rysningar när jag tänker på måndagens händelse.. Lilla Turbo, när han låg i soffan och andades så och ögonen gick ihop, då trodde jag han skulle försvinna från mig. Men lyckligtvis gjorde han inte det och är sig själv idag. Turbo är nog den mest kelna katt jag vet. =)



Visst är han vacker =)
Dennis och jag tog hand om honom när han var ca 4v gammal. Hans mamma hade dött... Så vi fick mata honom med modersmjölksersättning :)


Veterinären vi träffade i måndags trodde att Turbo var av rasen Brittisk korthår..
Jag har kollat på lite bilder på nätet. Men ser inte så stor likhet just i ansiktet. Resten är ju likt och personligheter stämmer... men njaae... en blandning i så fall..

Ikväll ska jag på möte och snart är det torsdag!! Innebär riktigt god mat... fondue på Två rum och kök... det är stans bästa! Vi ska bowla också! Mycket trevligt!

Jag bad Denne köpa hem svarta strumpbyxor till mig.. Se om han hinner fixa det innan han kör hem...

Ha det så bra!

Kramar