På förlossningen fick jag ligga med ctg och det visade en hel del sammandragningar. Jag hade så ont i ryggen så kunde knappt ligga ner. Som tur är var ctg klar efter ca 10-15 min och det såg bra ut. Barnmorskan kände på mig och jag var öppen ca 2,5 cm och hon svepte runt lite.
De ville även göra ett ultraljud för att kolla så det var rätt mängd fostervatten m.m. Men en stackars läkare som hade hand om förlossning, operation och akuten.. Så det skulle bli lite väntetid för oss och vi blev tipsade om att köpa oss nåt för att fördröja tiden. Passade på att ta lite mat på Timeout och köpte lite dricka och så innan vi körde tillbaka till förlossningen. Den sista väntan innan läkaren kom var hemsk. Värken mot ryggen var enorm och det kändes ännu påtagligare. Läkaren kom äntligen och undersökte med ultraljud. Allt såg bra ut och det var skönt att höra!
Barnmorskan som jobbade frågade om hon skulle kolla mig igen eftersom jag hade så ont. Jag hade inte öppnats mer, men var mycket mjukare än när hon kände ca 2 timmar tidigare. Därefter fick vi åka hem.

Den kvällen (fredag) la jag mig vid 23-tiden. När klockan var 01 vaknade jag igen. Gick ner och kissade, kände att det var jobbigt i kroppen. Vände och vred och hade ont. Vid 4 på lördagsmorgonen (Självaste Bf-dagen)ringde jag in till förlossningen om lite råd. Hon frågade om jag ville komma in, men jag ville avvakta. Jag tog Alvedon och en varm dusch. Vid 5 somnade jag och vaknade igen halv 7 på morgonen. Då kände jag inte speciellt mycket. Men vid 8- tiden började jag klocka värkar/sammandragningar. De varierade mellan 20-10 minuters mellanrum. Vid 11- tiden hade jag lite tätare, men oregelbundna.
Jag ringer in till förlossningen igen och pratar med de. Barnmorskan sa att jag ska prova med Alvedon och varm dusch i minst 30 min. Klockan var närmare halv 12 på dagen då.
Dennis hjälpte mig att sätta in en pall i duschen som jag kunde sitta på. Sen höll värkarna på, inte speciellt täta ännu ca var 8e-20e min. Klockan halv 2 somnar jag utmattad på soffan medan Dennis lagar mat.
Barnen var då lämnade hos farmor o farfar. Ca en halvtimme senare hade Dennis maten klar (hemmagjord pizza). Jag kände mig trött och bitter, trött på att ha ont utan att det händer nåt mer. Vi beslutar att Dennis ska hämta hem barnen igen. Värkarna fortsätter detsamma under eftermiddagen och kvällen. Jag var oerhört trött och tillbringade det mesta av tiden i soffan under värmefilten.
Dennis nattade barnen som bråkade lite vid läggningen. Jag kände mig trött och lite stressad på nåt vis. Sen blev det en lugn stund framför tvn när de somnat. Kollade på Postkodsmiljonären och efter det var det dags för premiären av "Så mycket bättre".
Dennis och jag testade på den omtalade "färdknäppen".. sista hoppet för att starta igång värkarna mer kände jag. Bara en liten stund efter hade jag så ont så jag gick runt och vankade här hemma.. Värkarna var ännu kraftigare och tillslut ca 3 min mellan.
Tillslut sa jag till Dennis att jag inte stod ut mer och hans puls höjdes nog lite då ;) I raketfart packade han in barn och packning i bilen och körde hem till Jonna (barnens faster) som var hos deras farmor o farfar (de var på födelsedagsfirande hos deras granne). Barnen var nog lite chockade att bli uppväckta så efter att ha somnat hemma. Men de hade somnat på direkten där.
Jag ringde till förlossningen och sa att det var så påtagligt nu och att jag fick komma in.

Dennis var hemma igen efter ett par snabba minuter och sprang in till huset, där jag redan stod påklädd och väntade. Sen körde vi in och även denna gång stannade Dennis på macken för att köpa dricka och energi till oss.. Sen kom vi in till förlossningen och vad som hände där skriver jag i nästa blogginlägg....